Doktorn en söndag

Det började i fredags kväll. Mina knän, fotleder och handleder och fingrarna gjorde ont när jag rörde mig. Riktigt ont. Fula och svullna var lederna också. Sov dåligt eftersom det gjorde ont när jag rörde mig i sömnen. Igår lördag var det rena tortyren att röra sig, jag haltade omkring mellan barnens fotboll och aikido och kalas som en hundraåring.

Mina fingrar ser ut som prinskorvar och fotknölarna är stora som golfbollar.

När Maken äntligen kom hem framåt kvällen - han har varit på Europaturné hela veckan: Holland, Tyskland och Spanien - föll jag ihop i sängen. Hualigen.

Idag var jag hos doktorn och han konstaterade att det i varje fall inte var Lyme disease, vilken fästingsjukdom det nu är på svenska. Men något är det som inte är bra. Imorgon måndag ska jag dit igen för att ta blodprov - bloodwork som det kallas på engelska, kul namn - under tiden har jag fått nån antiinflammatorisk medicin att ta två gånger om dagen.

Kanske inbillar jag mig, men nu 4 timmar efter att jag tagit första dosen medicin mår jag bättre, har mindre ont när jag rör mig.

Hoppas det är på rätt väg.